Dag utan pappan

 

Äntligen har jag fått min stora tjej att titta in i kameran.

Ända tills nu så har hon alltid tittat bort när jag ska ta kort, men plötsligt så händer det.

Lycka!

 

Min mamma har önskat sig ett porträttfoto på Meja-Lisa (vi köpte aldrig dagisfotona förra hösten för de var inge bra) men hittills har jag inte lyckats ta något.

Men detta kan kanske vara något, mamma?

 

 

I dag har Joel jobbat så jag och tjejerna har fått klara oss själva. Eller vi har inte varit ett dugg ensamma, vi har haft besök hela dagen.

Vi började med besök av en vän och hennes två barn. Barn av samma årgång som Meja-Lisa och Iris.

Sen dök min kusin plus dotter upp och stannande ända tills det började bli kväller.

 

Det har varit en jättebra dag med trevligt umgänge och rolig lek för Meja-Lisa.

 

Systrar...

 

 

Den här lilla tjejen har inte gjort mycket väsen av sig.

Hon är nöjd nästan hela tiden.

 

Min lilla Iris...

I morgon är vi tillsammans igen, familjen.

Skönt att vi fortfarande har några dagar kvar. Joel måste jobba lite till under veckan men några dagar till får vi ändå njuta av semester och tid tillsammans.

 

Nu är det häng i soffan.

Ljus är tända och mörkret kommer tidigare och tidigare för varje kväll.

Vill inte!! Men inser att det bara är att gilla läget och hänga med tiden.

För tiden går och det är bara att följa med och möta det som erbjuds.

Det blir bra, det vet jag också.