Nu stoppar vi tiden!

Vågar knappt tänka tanken, men nu gör jag det och till och med skriver det, jag TROR att Tokan är på väg tillbaka till sitt rätta jag igen, hoppas hoppas!!

För den här kläng/separations/gallskriks/jätteledsen-perioden har varit jobbig, den tillsammans med upprustning av hus har tärt på en trött mamma och pappa.

Både igår och idag har Mejjis skött sig galant, hon verkar känna sig trygg igen. Underbart!

Vår älskade lilla tokunge...