Sensommar och sånt...

 

Dagarna går och sommaren blir mer och mer höst.

Jag gillar det inte, men jag vet att jag gillar det så fort det är september och hösten är här på "riktigt".

Älskar den sköna värmen som sensommaren ger, men jag gillar inte ordet "sensommar". Det talar om att den snart är över, den spontana och kravlösa sommaren.

 

Men den kommer igen, men aldrig den vackra sommaren då vår Iris föddes. Det kommer bara en ny sommar, som vi då kommer att älska och njuta av. Men just nu vill jag bara ha den här sommaren, om och om igen.

 

Jag vet, jag är en person med sjukt mycket separationsångest. Men det blir alltid bra, ja det är alltid bra.

Det är bara lite sorgligt när underbar tid försvinner bort.

 

Men det kommer mer. Mer underbar tid.

 

Blommor från trädgården har flyttat in. Och massa foton ligger på bordet.

Foton med minnen från sommaren...

 

Frukostarna i uterummet är förbi, det är bara 17-18 grader där när vi kommer ner på morgonen.

Men fram emot dagen värms det upp och vi spenderar resten av dagen där.

 

Nån gång ska uterummet få sig lite kärlek. När pengar, ork och tid finns.

Kanske blir det till nästa vår.

Nytt golv och lite egenbyggda (Joelbyggda) möbler är ett önskemål.

 

Jag har en bild i huvudet hur jag vill ha det, kanske ändras den, eller så utvecklas den bara lite på vägen.

 

Meja-Lisas sommarhatt...

 

Den här lilla godingen förgyller i alla fall vårat liv.

Vår lilla tjej, Meja-Lisas lillasyster.

 

Iris i pyjamas nu i kväll, strax innan läggdags...

 

 

Jag vågar knappt skriva det här. Men jag är så himla glad över hur bra den här lilla tjejen sover.

Som det har varit den senaste tiden så lägger jag ner Iris i sin säng vid 19-20 på kvällen.

Hon vaknar runt 01.00 och får mat. Somnar om på en gång.

Vaknar runt 05-06 på morgonen och får mer mat, och somnar sen om igen.

Och nu de senaste dagarna har jag fått väcka henne vid 08.15 för att vi ska hinna gå till dagis med Meja-Lisa.

 

Jag och Joel får hela kvällarna för oss själva och sen på dagarna är både barn och mamman pigga.

 

Som sagt, jag hoppas jag inte gjort något dumt nu när jag skrivit det här.

 

I lilla hallen....

 

I natt kommer äntligen Joel hem. Egentligen skulle han komma hem i morgon kväll....men tydligen har de jobbat på bra och det blev en dag tidigare. Ska bli underbart att ha han hemma igen, efter fyra dagar på egen hand.

Snart är vi fulltaliga.

 

Kram Sofia