torsdag 6 mars 2014

Mina tjejer och sommaren

Sitter och tittar på lite bilder på mina tjejer, från sommaren.
Jag kan inte förstå att det snart gått ett år, tyckte nyss det var sommar. Och nu är vi på väg mot den härligaste tiden på året. Våren.
 
Tänk att vi snart ska klä av oss mer och mer och att det tillslut är barfotaungar som springer runt i gräset.
Men mest av allt gillar jag våren. Speciellt maj, skulle vilja ha tio stycken maj innan det blev sommar.
 
I dag skiner solen och det verkar bli väldigt mycket sol de kommande dagarna. Det bådar gott.
 
 
Här hemma har Iris börjat förflytta sig. Nyss satt jag henne mitt på golvet och nu sitter hon i hörnet under tv:n vid sin leksakskorg. Så ca två meter har hon på något sätt tagit sig fram. Hon varken ålar eller kryper utan tar sig fram på baken.
Alla sätt är bra....
 
Titta, bara ben och en liten nybakad sockerkaka ute i det fria.

 
Testar farfars traktor.

 
Och så den här lilla skruttan, som bara var 1-2 månader här. Nu har hon hunnit bli åtta månader gammal.

 
Meja-Lisa har blivit så stor. Det har hänt så mycket de senaste månaderna. Hon uttrycker sig annorlunda, hon har mycket funderingar, frågar om döden och vem hon ska gifta sig med.
 
Hon är mer förstående och det är liksom "roligare" att hänga med henne. Hon ger så mycket.
 
Svårt att förklara, men hon har liksom blivit en liten stor tjej.
 
Samtal på väg till dagis:
-Vem ska jag gifta mig med?
-Ja du får väl hitta nån fin kille.
-Jag ska nog gifta mig med dig, mamma.
-Nej men det går ju inte, man brukar gifta sig med en kille. Kanske Ture?
- Men han är ju så liten.
-Ja men det är ju du med, ni får gifta er när ni blir stora.
-Olle då?
-Men han är ju ingen kille. (Nää vad är han då, tänkte jag)
- Gillar du lite äldre killar så kan du ju gifta dig med Frida och Jannes Emil?!
-Ja eller så tar jag Janne. Hur gammal är han nu?
-Ja han är ju 40år och det blir nog lite gammalt (Glömde säga att han redan är gift dessutom).
 
Ja men då har hon ju några att välja mellan den dagen det är dags.
Underbara härliga unge.

 
Iris är fortfarande i en "mamma-period", jag kan knappt lämna rummet utan att hon skriker i högan sky. Och det där skriket, det går inte av för hackor, det skär genom märg och ben.
 
Meja-Lisa har också en väldigt gäll stämma så det är väl bara så att vi har fått två små sirener i vår familj.
 
Men jag läste faktiskt att åttamånadersåldern är en sån där "klamra sig fast i mamma-fas", att hon tror att jag försvinner för gott så fort jag lämnar rummet.
Så det är väl bara att härda ut.
 
Det är inga problem att jag är borta men just det att hon ser när jag är på väg bort.
 
Ja det blir väl människa av henne också.
Hon är i alla fall en väldigt glad liten tjej, som flinar upp så fort någon pratar med henne.

Två små risgryn kan vi nu skåda i nederkäken på Iris. 8 månader sätter vi på det.
 
 
Meja-Lisa är på dagis, Iris leker på golvet och jag sitter här. Snart är det dags att sova för Iris del. Då ska jag passa på att plocka och greja lite, och lämna rummet utan att någon skriker i högan sky.
Sen ska jag slöa lite också.
 
 
Ha en fin dag.
 
Kram Sofia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar