tisdag 2 juli 2013

Förlossningen

Ja det är väl dags att jag präntar ner förlossningen, medans allt är färskt. 
Vips så glömmer man...i alla fall vissa delar, vissa sitter där för resten av livet.

Det började ju med att det befarades att jag kunde utveckla havandeskapsförgiftning, därför åkte jag och Joel in till förlossningen, det var på eftermiddagen, tisdagen den 25 juni.

Undersökningar gjordes och de beslutades att de ville ha koll på mig under natten, skulle värdena höjas ytterligare skulle de förmodligen få sätta igång mig, annars så skulle jag få åka hem igen och vänta. Vid undersökning visades det att jag var öppen 3 cm.

Jag fick ett rum, Joel åkte hem.

Vaknade vid tre på natten, kände lite svaga värkar, väldigt svaga men att de kom rätt så ofta. 
CTG-remsa på och den visade att det "värkte" runt tre gånger på tio minuter.
Beslutade att ringa in Joel, han anlände runt sex på morgonen.
 

06.40 Gick ner till förlossningen
Undersökning = öppen sex centimeter
 
 
07.30 frukost på förlossningssalen och en dos morfin (rekomenderas)
08.25 Kräktes
08.30 Vattnet gick förmodligen. Ny undersökning, öppen 6 cm. Tog hål på hinnorna.
09.00 Krystvärkar börjar
09.05 Täta värkar. Huvudet syns, mörkhårig.
09.09 Gör jävligt ont. Bedövning i underlivet.
09.11 Tätare värkar
09.17 Huvudet ute.
09.19 Iris kom till världen. Tio fingrar och tio tår. Världens finaste tjej.
Skriker och kollar läget.
Mer hår än pappan.
 
09.21 Pappa klipper navelsträngen
 
(Joel som skrivit "dagbok")
 
Iris, någon minut gammal...

 
Tyckte visst inte det var så kul att väga sig (vem tycker det?!)
3870g stor och 52cm lång...
 

En väldigt smidig och snabb förlossning.
 
Men så helt plötsligt började jag blöda mer och mer, det slutade inte som det borde.
Normalt är att blöda upp till 0,6 liter men jag tappade runt 2 liter blod.
 
Det togs massor av prover och gjordes mängder av undersökningar.
Jag kräktes flera gånger, fick kateter, fick dropp och en mängd olika mediciner i alla olika former.
Det pratades om eventuell operation så jag var tvungen att fasta hela eftermiddagen. Jag var så törstig och frågade säkert tjugo gånger om när jag skulle få nåt att dricka.
Jag var helt slut och somnade precis hela tiden.
 
Men med en underbar barnmorska och bra läkare kände vi oss hela tiden lugna.
 
Till slut fick de stopp på blödningen,
De vet inte varför de blev så här, men i vissa fall när en förlossning går snabbt så förstår inte kroppen att bäbisen är ute utan tror att den fortfarande finns inuti kroppen.
 
Ja ja...huvudsaken allt gick bra.
Så fram emot åtta på kvällen fick vi åka upp till BB.
 
Vi stannade sen på BB i två nätter.
 
Här hemma har vi nu en guldklimp till, vi är nu fyra i familjen.
Iris är nu sex dagar gammal...
 


 
Det är ingen dans på rosor att ha för lite blod i kroppen, ha genomgått en förlossning, ha sömnbrist samt att amma....alla fyra saker tar väldigt mycket energi och ork av min kropp.
 
Jag längtar verkligen till jag är "mig själv" igen, då jag kan gå upp för trappen utan att jag flåsar, benen skakar och huvudet spränger.
 
Jag känner mig väldigt gnällig just nu, det värker både här och var samt att jag ännu inte är riktigt av med min förkylning.
 
Det är verkligen tur att allt detta har gett mig nåt så underbart.
Det positiva vinner helt klart....och det negativa går ju snart över.
 
Jag vill inte att Iris ska bli nå större just nu, vill ha den här lilla nyfödda ett bra tag till.
Vill stoppa tiden och bara gosa in mig i hennes hals.
 
Kram Sofia

2 kommentarer:

  1. Oj oj vilken underbar liten tjej!
    Och vilken superkort förlossning!
    Du är ju till och med snygg på förlossningen! :)
    Krya på dig nu och ha det så underbart med din stora familj!
    Stora kramar Marie

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att ha fått tagit del av din förlossningsberättelse. Håller med att du ser jäkligt fräsch ut för att vara på väg att föda barn :) Skönt att allt ordnade sig till slut. Ni har fått en jättefin liten Iris, massa grattis igen. Kram!!

    SvaraRadera