Det blir en fin dag...

 

 

God morgon, det är lördag och klockan är bara sju.

Jag kan inte sova, de två andra sover.

Meja-Lisa kom in till oss i natt och jag har alltid haft svårt att sova när vi är tre i sängen, speciellt med en som sparkar, bufflar och snurrar runt där i mellan oss.

 

Det i kombination med att det inte är så lätt och skönt att sova just nu, hur jag än ligger värker det någonstans. De stackars höfterna får ju lite tyngd på sig när det är det enda sättet att ligga på.

 

Men det är ju också snart över. Snart kan jag ligga på mage igen.

 

I morgon är det två veckor kvar till beräknad förlossning.

Jag är så glad att jag har fått gå så länge den här gången.

Jag har nu gått 4,5 vecka längre än med Meja-Lisa. 

Nu är jag lugn.

 

I går firade vi in vår gemensamma ledighet (nio veckor) med att till kvällen hämta hem Mejjis från mormor och morfar. Sen grillade vi och myste tillsammans i uterummet.

Vilken känsla!

 

Det börjar likna något i badrummet också, de här regniga stunderna har gjort att vi kommit en bit på väg. Nu saknas det bara en täcksida vi tvättmaskinen och torktumlaren, samt lite krokar och allmänt piff.

Ska visa er bilder så fort jag tagit dom.

 

I dag verkar det bli en toppendag. Solen skiner redan från en klarblå himmel.

Vi ska vara ute och leka och greja lite.

På eftermiddagen ska vi och fira den här lilla/stora godingen.

Meja-Lisas kompis Olle blev tre år i går och det måste vi såklart fira...

 

 

Stort grattis Olle 3 år.

Kram från oss.

 

Och ni andra...ha en toppenlördag!!

 

Kram Sofia