Meja-Lisa snart 3år

Jag tänkte att jag skulle pränta ner lite om min (snart) treåring.

 

Jag tror att jag alltid ska komma ihåg hur hon var, men jag märker att jag inte gör det. Jag kommer bara ihåg NU.

 

Så då är det bäst att skriva ner NU.

 

Det räcker inte med en napp till Meja-Lisa, gärna vill hon ha en "hel hand" (Mejjis uttryck för 5st).

En att ha i munnen och ett gäng nappar att pilla och känna på.

Men snart är hon tre år och då har vi planer att hon ska sluta med napp.

 

Hon är inne i en väldigt glad period nu.

Lite mindre trots och mer glädje, tok och stoj.

 

Hon vill aldrig göra det vi säger åt henne, men nu har hon fattat att det inte ger något att skrika och gapa utan ger sig väldigt snabbt.

 

Jag tycker hon är rätt uppfinningsrik, hon löser många situationer på sitt egna lilla vis.

Här hade jag fyllt upp baljan för ett litet bad.

När jag kom in i badrummet har hon tagit fram pallen och placerat Ipaden på och sitter fint i baljan och myser.

 

Intresset för siffror och bokstäver är stort just nu.

 

Jag anser att några egenskaper är viktiga som jag gärna

vill föra över till mina barn och det är att inte vara...

...snål

...avundsjuk

 

...men att vara artig

 

Nu är det än lite tidigt att avgöra om dessa visioner har nått fram.

Men så har jag alltid velat att mina barn ska kunna roa sig själv, komma på aktiviteter av sig själv och inte behöva underhållas med hjälp av mig eller andra "underhållare".

 

Visst tycker jag att "lekland", lekparker och sånt ska och kan besökas i mellanåt men jag vill gärna att de ska kunna roa sig själva. Som på "min tid", då vi roa oss med kottar och glasspinnar en halv dag. Fniss.

 

Speciellt nu i dessa tider då det är mycket Ipads, tv-spel och tv.

 

I alla fall så tycker jag att vi lyckats. Ja just nu i alla fall. Självklart har det även med ålder och personlighet att göra....men ändå.

Just nu roar sig Meja-Lisa så himla bra på egen hand.

Hon leker verkligen.

Hon pratar med sina dockor, hon öser i och ur sand, vatten och snö när vi är ute, hon kan hålla på i timmar.

 

Det är så härligt att se och höra.

Ofta sjunger och trallar hon under tiden hon leker också.

En fröjd för mina öron och ögon.

 

Hon är den finaste vi har, den allra bästa.

Och snart ska hon bli storasyster, vår lilla stora tjej.