Iris 4 månader

 

I lördags blev vår lilla tjej fyra månader.
En underbar ålder där leenden avlöser varandra och det även jollras en hel del.

 

Iris är en mycket nöjd tjej.

Sover bra och äter bra.

Hon har börjat ha svårt att koncentrera sig på ätandet under dagtid. Antagligen är hon väl för nyfiken på allt som händer runt omkring så hon har svårt att komma till ro.
Men med lite knix och trix så får hon i sig det hon ska.

 

Vikt och längd har jag inte förrän nästa vecka, så då får vi se hur stor den här lilla tjejen är.

 

Underbara älskade Iris.

 

 

Systrar, nu och för alltid.

 

Tillsammans.

 

Usch, sitter och tittar på cancer-galan.
Vilket fin program, men vad mycket tårar och känslor som väller fram.

Jag har precis ringt och skänkt en slant, snälla gör det du med!!

Det är så hemskt. Och självklart går tankarna till de jag själv mist i denna hemska sjukdom.
Min älskade faster, tre fina vänner och en god arbetskamrat.

Gudrun, Grete, Johanna, Bitte och Christina
Varför?!?

I kväll tänker jag extra mycket på er.

 

Forskningen går framåt och fler och fler överlever nu sjukdomen.

 

Nu ska jag gå upp och pussa extra mycket på mina flickor.

För att ni finns, för att jag finns.

Tillsammans.

 

 

Regina Lund lider ju av Cancer, och hon sa något nyss på tv som etsade sig fast.

Hon höll upp händerna och visade ett avstånd som beskrev "hur långt liv man tror man har framför sig"
Och så helt plötsligt när man blir sjuk så krymper avståndet till bara en pytteliten bit.
Hon säger att det är så himla mycket man vill hinna göra på den här lilla tiden och även i hennes fall, så mycket hon vill lära sin son.

 

Tänk på det, lev nu....i morgon kan det vara för sent.

Njut av de ni har nära.

 

Kram till er alla